Problemet
En eftermiddag i maj 2015 träffades cirka tjugo musikalartister på Kungsholmen i Stockholm för att diskutera den rådande ojämställdheten och bristen på kvinnors inflytande i musikalbranschen i Sverige. Vi som hade kommit till detta möte delade alla en stor frustration över den ojämna fördelningen av maktpositioner i vår bransch, både bakom och på scenen. Inflytandet över den konstnärliga processen och den sceniska gestaltningen tilldelas i huvudsak män vilket leder till en avsaknad av berättelser utifrån kvinnans perspektiv med kvinnan som subjekt.
Mötet i maj 2015 var startskottet för arbetet mot en förändring. Vi startade uppropet #vårahistorier på Facebook där vi vill uppmärksamma branschen och samhället om vilka historier som berättas på musikalscenerna i Sverige. Tanken med detta upprop är dessutom att uppmana makthavarna i Sverige att bredda repertoaren och låta fler historier få ta plats och berättas ur andras perspektiv än den vita cis-mannen.
I skrivande stund har över 450 musikalartister skrivit på detta upprop.
Representationen
Även om den kvantitativa jämställdheten, det vill säga lika många och lika stora roller för kvinnor och män förekommer i svenska musikaluppsättningar, så lyser den kvalitativa jämställdheten tyvärr ofta med sin frånvaro. Männen tilldelas de drivande, komplexa rollerna och är föreställningens subjekt, medan kvinnoporträtten alltför ofta är endimensionella, stödjande, behagande och i bakgrunden. Inte sällan ser vi stereotypa, begränsande karaktärer. Kvinnan som det ena eller det andra. Våp eller prinsessa. Hora eller Madonna. Väldigt sällan både och. Vi ser gång på gång en sexistisk bild av kvinnan, ett objekt som förväntas vara utmanande och vars sexualitet enbart är där för att behaga mannen. Förlegade könsroller cementeras och förmedlas till publiken. Det är problematiskt för kvinnor, män och hela samhället! Kvinnors komplexitet måste, tillika männens, få plats på musikalscener i Sverige. Därutöver saknas det i nuläget representation och förebilder för samtidens kvinnor. Förebilder som är flerdimensionella och moderna, som representerar fler etniciteter, kroppstyper och könsidentiter. Teatern ska spegla hela samhället.
Arbetsmiljö
Vi upplever att mansdominansen på ledande positioner i musikalbranschen leder till en negativ arbetsmiljö på och bakom scenen. Eftersom materialet ofta har undertoner av sexism kan det kanske kännas legitimt med en ”grabbig” jargong även bakom scenen. En jargong där den manliga blicken på kvinnan dominerar och där kvinnorna endast ska förhöja männens personligheter med sina uppenbarelser. En jargong som bland annat leder till normalisering av sexuella trakasserier.
Sexismen visar sig även redan i jobbsökningsfasen. I kallelser till auditions uppmanas kvinnor alltför ofta att komma lättklätt och i tajta plagg medan männen oftast inte får några uppmaningar alls när det kommer till utstyrsel/klädsel. Det behövs en förändring!
Våra Historier 